onsdag 23 juli 2014

Julafton och ankomst till huvudstaden

Vi började dagen med att gå på marknad. Vi har ingen aning om det är likadan marknad varje morgon, men den var förvånansvärt stor för en så liten stad. Fisk, kött, korv, färska grönsaker, honung, verktyg, reservdelar till cykel, kläder, skor, väskor m.m.

Dessutom fanns det både lock och burkar till honung och såklart köpte jag med mig lite annorlunda lock hem samt även ett par flak nya burkar. En påse bigarråer följde också med till bilen.


Vi körde vidare och i hettan fick det bli ett par depåstopp för glass.


När man kör på landsbygden inser man att Litauen är ett glesbefolkat land. På de bitvis spikraka vägarna (förmodligen dragna av militären under kriget) hände det flera gånger att vi inte såg en enda bil i någon riktning.


Vi hade planerat ett stopp i vad vi hoppades var en biredskapsbutik, men när vi kom till adressen hittade vi tyvärr bara ett bostadsområde. Jag drog mig dock till minnes att det varit en karta på hemsidan så vi började köra runt och leta fritt wifi. efter en stund fick vi napp och mycket riktigt, med en framsurfad karta hittade till butiken på N54 38.849 E23 57.454.

Väl där var det lite julafton. Mellan 30% och 60% billigare än hemma och de hade en hel del av Lysons sortiment (polsk prispressad tillverkare) i lager. Bland annat hittade jag mina favorithandskar och köpte tre par. Provade även några overaller som fick följa med hem liksom diverse redskap i olika storlekar.


Därefter skulle vi ju leta upp två earthcacher. Den korta varianten är att det blev en DNA (Did Not Attempt) och en DNR (Did Not Reach). Den ena var helt enkelt för långt bort på gränsen mot Vitryssland, men den andra gjorde vi ett ärligt försök. Det blev 20 km på tvättbrädliknande rullgrus och när vägen blev mycket sämre och övergick i brant traktorväg körde vi vidare.

Vi hade behövt en spotter (som går ute och rekar var hjulen ska gå), men Lina vågade inte gå av för det var så brant. Oj vad jag saknade gamla Bettan, Passatens underrede var ju redan bevisat "ej uppsprättningsbart". Det gamla talesättet "köp aldrig begagnad bil av en geocachare" kunde inte vara mer sant.

Tyvärr slutade vägen och därefter vidtog ogenomtränglig djungel som inte kändes så lockande med massor av mygg och bromsar i 28C värme. Vi nöjde oss med att fotografera fjärilar och åkte tillbaka samma väg.
Aspfjäril


Med gårdagens körning har det blivit bortåt 10 mil på dessa rullgrusvägar. Men det går inte att köra långsamt, minst 60-70 km/h måste man hålla annars skakar det så mycket att plomberna trillar ut. Jag trodde inte bilar höll för sånt.


Bovete tror vi
Fartkameror är väldigt vanliga, men trafiktempot är lugnt, betydligt lugnare än hemma.

Efter en ännu värre trötthetsattack än igår stannade vi på ett café. En glass och kaffe/te gjorde oss inte piggare utan vi satt snarare och sov i skuggan och vi började fundera på att ta in på spa. Men vi bestämde oss att först välja två nätter på samma hotell i Vilnius och bara njuta av semestern.

Nu sitter vi på ett luftkonditionerat rum och har varit ute och ätit traditionell litauisk mat i den ljumma sommarkvällen och har det riktigt gott.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

En sista nationalpark innan färjan hem

Jag sover normalt bara 7 timmar så jag vaknade pigg kl 5. Internet har varit mycket, mycket bra i Estland, Lettland och Litauen, men Polen h...