Dag 3 - Mest fullt längs djupa vikar

26/7-17 P-plats vid havet (Oban) till Fort William

Väderprognosen hade ju talat om mycket regn idag på morgonen och förmiddagen så vi var förberedda även om det var tråkigt. Molnen var låga med dis, men utsikten över havet när vi öppnade på morgonen var trots det vacker. Vi stekte bacon och ägg till frukost, sedan packade vi ihop snabbt och åkte in till Oban och tankade bilen.

Utsikt från morgonens camping

Lite osäkra på vad vi ville göra i Oban åkte vi till en p-plats i centrum med utsikt och drog upp planer medan regnet smattrade på rutan. Lite håglösa och trötta bestämde vi att försöka leta upp några geocacher i regnet och laddade GPSen med koordinater. Det fanns 4G-täckning i centrum men den var inte så stabil. Det fanns också lite fria WiFi också men inget som fungerade.

Här satt vi på en parkering och drog upp planer

Vi körde vidare till cachen men väl där regnade det mycket och man behövde gå en bit så vi nöjde oss med med foto genom rutan och ingen logg.

Cachingsten?

Efter ett snabbt rådslag i bilen åkte vi vidare till nästa till nästa cache, den skulle visa på en tidvattenström. Det var inte så kraftig strömt precis när vi kom men vi kunde ana att det blev mer. Det är stort system av vikar som är kopplat här och senare på dagen fick vi se strömmarna i inre vikar.

Cachingström?

Cachingbro?

Vi körde vidare inåt land längs vattnet till Glencoe. Glencoe ligger vackert med höga berg vid en vik. Tyvärr är det lite för mycket turister så vi kunde inte komma fram till museet. Vi hittade en parkeringsplats vid ett café men där kom vi inte in genom dörren ens. Till slut fick vi plats att äta lunch på ett hotell med en fantastisk utsikt. Medan vi åt började solen bryta igenom mellan skurarna och skapade dramatiska effekter på bergssidorna.

Utsikt från lunchstället

Regn, regn, regn

Vi valde att köra runt hela viken vid Glencoe och längst in fick se ett vackert vattenfall. Vid skylten var vi med om något spännande, jag såg att det låg två plastormar i gräset och jag undrade om de var lagda där för att skrämma fåglar eller varför? Jag gick vidare och ropade på Lina som var på väg till skylten om hon kunde komma på varför de lagt plastormar där "Vilka ormar?" fick jag till svar. Mycket riktigt var de borta, så antingen var det två stora kopparödlor eller såg jag i syne.

"Ormskylten"

Vi körde vidare längst vattnet in till Fort William och hittade ledigt på ett av hotellen. Det kändes ungefär som att vi fick sista rummet, allt verkar fullbokat annars. Efter ombyte till rena och torra kläder försökte vi hitta ett matställe som inte var fullt och det var lättare sagt än gjort. Vi fick
till slut plats på en cafe-liknande indisk restaurang, god mat men alldeles för dyrt för det stället. Men så ligger den också i en av de stora turistmetropolerna och har väl knappt några gäster 11 månader om året.

Kvällsmatstället som var gott men väl dyrt

Mangojuice såklart

Efter maten gick vi en sväng och insåg att det finns en kabinbana i närheten. Lina spanade in det närmare på nätet där fanns även en trädklättringsbana som verkade kul och vi bestämde att trädklättring och kabinbana skulle bli morgonens första stopp.